Import av får och getter
Vi import av får eller getter måste Jordbrukverkets krav vara uppfyllda.
För förflyttning av får och getter från annan medlemsstat i EU tillämpas inte längre karantän. Jordbruksverket kan i övervakningssyfte fatta beslut om provtagning för vissa sjukdomar när djuren kommit till Sverige. SDS kommer fortsatt att kräva isolering av djuren i ankomstbesättningen samt tar ställning till vilka prov som ska tas i varje enskilt fall.
Observera att djuren ska ha ett av Jordbruksverket godkänt scrapiestatus. SDS rekommenderar att importören kontaktar Jordbruksverket innan införseln för att få besked om scrapiestatus kan godkännas. Om scrapiestatus inte kan godkännas och djuren redan kommit till Sverige tillämpas en sjuårig karantän.
För getter finns sedan 2021 officiellt krav på kontroll av tuberkulos i ursprungslandet. SDS rekommenderar att införaren tar kontakt med Jordbruksverket för kontroll om ursprungsbesättningen kan godkännas avseende tuberkuloskontroll.
Importören bekostar all provtagning och analys.
Vid frågor kontakta Jordbruksverket
E-post: forflyttning.sparning@jordbruksverket.se
Läs mer
Arbetsgång
- Beakta att varje import innebär en risk för att man får in nya sjukdomar till sin besättning och till Sverige.
- Välj land och besättning med omsorg, diskutera sjukdomsläget med SDS
- Ansök om registrering för import hos Jordbruksverket (SJV)senast 30 dagar innan införseln
- Kontakta aktuell handläggare på SJV och se till att du är införstådd avseende aktuella krav, även vad gäller transport och karantän
- Diskutera aktuell import med SDS för att erhålla importdokument/information. SDS har ytterligare rekommendationer avseende intygande och provtagning, utöver Jordbruksverkets
- Tänk på de konsekvenser positiva provsvar kan innebära. Är proverna tagna i exportlandet kan det innebära att importen inte blir av. Är proverna tagna i Sverige kan Jordbruksverket fatta beslut om avlivning av importerade djur.
Den största risken vid import
Resistenta parasiter – det stora hotet utifrån!
Parasitangrepp är ett stort problem hos får på bete och att kontrollera parasitbördan hos sina djur har en avgörande roll för lammproducenters ekonomi. Effektiva avmaskningsmedel är en förutsättning för framgångsrik parasitbekämpning, och möjligheten att reducera smittrycket hotas när maskarna utvecklar motståndskraft (resistens) mot läkemedlen ifråga. Om möjligheten till parasitbekämpning försämras eller försvinner på grund av resistens hos parasiter kan lammproduktion under vissa förutsättningar helt slås ut.
Resistenta parasiter är ett stort hot mot fårproduktionen världen över och ett existerande faktum i alla länder med stor produktion. Sverige har fortfarande ett mycket gott läge, även om några fall har rapporterats.
Resistenta parasiter bedöms vara den största risken att få med sig vid en import. Det är så vanligt förekommande utomlands att det kan vara svårt att hitta besättningar utan problem. Det är otroligt viktigt att förhöra sig om vilka avmaskningsmedel och rutiner som en tilltänkt ursprungsbesättning använder sig av. Användning av bredspektrum-preparat och annorlunda avmaskningsrutiner gör att man skall dra öronen åt sig och avbryta importen.
Om import blir aktuellt är det oerhört viktigt att genomföra träckprovtagning, avmaskning och behandlingskontroll medan djuren står i karantän.
Som importör har man ett stort ansvar gentemot den svenska fårnäringen att säkerställa att ens importdjur och dess avkommor inte sprider resistenta parasiter till andra besättningar.
Expertgruppen Sampar avråder från att introducera djur till svensk produktion om misstanke om parasitresistens föreligger.
Deras uttalande finns i länken nedan.
Läs mer
Alternativ till import av levande djur
Möjligheter till artificiell insemination och embryostransfer för får och getter
Artificiell insemination (AI) av får och getter görs i olika utsträckning världen över. Huvudsakligen används sk laparoskopisk insemination, vilket inte är en godkänd teknik i Sverige.
Dock finns goda förutsättningar för att utnyttja AI även på får och get genom s.k vaginal insemination som kan göras av djurägaren själv. Användningen av AI på får med denna metod har ökat i Sverige under de senaste åren.
Det finns några företag i Sverige som importerar och saluför baggsperma. Vid beställning av import-doser är det mycket viktigt att man specificerar att man önskar inseminationsdoser avsedda för vaginal insemination. Dvs en högre koncentration av spermier jämfört med den man använder internationellt vid laparoskopisk insemination.
För att få inseminera sina egna djur måste man även gå en fårseminkurs för djurägare och ha en övervakande veterinär knuten till besättningen. Dräktighetsresultaten varier stort mellan olika besättningar och beror bland annat på erfarenheten hos den som inseminerar och förmågan att upptäcka brunst hos de djur som ska insemineras. Dräktighetsresultatet vid AI hos får ligger i genomsnitt på ca 50 %.
Embryotransfer på får och get sker med hjälp av ett kirurgiskt ingrepp och detta är numera godkänt i Sverige. Ingreppet måste dock utföras av utbildad veterinär. Flera nya fårraser har på senare tid introducerats till Sverige genom embryotransfer.