Import av kameldjur
Vid import av kameldjur måste Jordbruksverkets krav vara uppfyllda. Sedan 2021 finns inget krav på karantän vid införsel av kameldjur från annan medlemsstat i EU.
Observera att för kameldjur finns sedan 2021 officiellt krav på kontroll av tuberkulos i ursprungslandet. SDS rekommenderar att införaren tar kontakt med Jordbruksverket för kontroll om ursprungsbesättningen kan godkännas avseende tuberkuloskontroll.
SDS kommer att kräva isolering efter ankomsten till Sverige och har krav på kontroll av följande sjukdomar:
- Paratubekulos
Att varje importdjur testas negativt avseende paratuberkulos genom bakteriologisk odling (6 mån) på träck alternativt genom PCR på träck. - Bovin Virusdiarré (BVD)
Blodprov för påvisande av både antikroppar och virus.
Om importdjuren kommer att ha kontakt med andra lantbruksdjur såsom får eller nötkreatur i Sverige bör provtagning utökas med:
- Salmonella
Att samtliga av importdjuren testas för förekomst av salmonella genom odling av träck. - Infektiös Bovin Rhinotrcheit (IBR)
Blodprov för påvisande av antikroppar
Det finns också ett antal rekommendationer gällande sjukdomar som inte ingår i SDS krav men som kan vara bra att ta hänsyn till för den enskilda besättningen. Till exempel är resistenta parasiter en överhängande risk att få med sig vid import om man inte vidtar åtgärder. Kontakta SDS för att få information om detta.
Importören bekostar all provtagning och analys
Det finns också ett antal rekommendationer gällande sjukdomar som inte ingår i SDS krav men som kan vara bra att ta hänsyn till för den enskilda besättningen. Till exempel är resistenta parasiter en överhängande risk att få med sig vid import om man inte vidtar åtgärder. Kontakta SDS för att få information om detta.
Vid frågor kontakta Jordbruksverket
E-post: forflyttning.sparning@jordbruksverket.se
Läs mer
Arbetsgång
- Beakta att varje import innebär en risk för att man får in nya sjukdomar till sin besättning och till Sverige.
- Välj land och besättning med omsorg, diskutera sjukdomsläget med SDS
- Ansök om registrering för import hos Jordbruksverket (SJV)
- Kontakta aktuell handläggare på SJV och se till att du är införstådd avseende aktuella krav, även vad gäller transport och karantän
- Diskutera aktuell import med SDS för att erhålla importdokument/information. SDS har ytterligare rekommendationer avseende intygande och provtagning, utöver Jordbruksverkets
- Tänk på de konsekvenser positiva provsvar kan innebära. Är proverna tagna i exportlandet kan det innebära att importen inte blir av. Är proverna tagna i Sverige kan Jordbruksverket fatta beslut om avlivning av importerade djur.
Det finns också ett antal rekommendationer gällande sjukdomar som inte ingår i SDS krav men som kan vara bra att ta hänsyn till för den enskilda besättningen. Kontakta SDS för att få information om dessa. Det är t ex väldigt viktigt att undvika att köpa in resistenta parasiter.
Läs mer
Den största risken vid import
Resistenta parasiter – det stora hotet utifrån!
Effektiva avmaskningsmedel är en förutsättning för framgångsrik parasitbekämpning, och möjligheten att reducera smittrycket hotas när maskarna utvecklar motståndskraft (resistens) mot läkemedlen ifråga. Om möjligheten till parasitbekämpning försämras eller försvinner på grund av resistens hos parasiter kan djurhållning under vissa förutsättningar omöjliggöras.
Resistenta parasiter bedöms vara den största risken att få med sig vid en import. Det är så vanligt förekommande utomlands att det kan vara svårt att hitta besättningar utan problem. Det är otroligt viktigt att förhöra sig om vilka avmaskningsmedel och rutiner som en tilltänkt ursprungsbesättning använder sig av. Användning av bredspektrum-preparat och annorlunda avmaskningsrutiner gör att man skall dra öronen åt sig och avbryta importen.
Om import blir aktuellt är det oerhört viktigt att genomföra träckprovtagning, avmaskning och behandlingskontroll medan djuren står i karantän.
Som importör har man ett stort ansvar gentemot den svenska alpackanäringen att säkerställa att ens importdjur och dess avkommor inte sprider resistenta parasiter till andra besättningar.
Frivilliga övervakningsprogrammet av bovin tuberkulos hos alpacka
På grund av det ökande intresset att hålla alpackor har importen av dessa djur ökat på senare år. Flertalet av dessa importdjur har importerats med ett s.k ”hudtest” som säkerhet för frihet från tuberkulos. Hudtestet är utvecklat för nötkreatur och har visat sig fungera mycket dåligt på alpackor (och andra sydamerikanska kameldjur). På senare tid har dock nya serologiska tester (antikroppstester) utvecklats för djurslaget som dels höjer säkerheten vid import men också utgör en möjlighet att undersöka det svenska alpackabeståndet för att säkerställa att smitta inte har introducerats.
Övervakningsprogrammet för tuberkulos hos alpacka startades på ett gemensamt initiativ från alpackanäringen, Jordbruksverket och SVA. Gård & Djurhälsan är huvudman för programmet.