Hoppa till innehåll

Aktuella sjukdomar (nöt)

Här får du mera information om de olika sjukdomarna som kan vara aktuella att provta eller vidta andra åtgärder för i samband med import, beroende på ursprungsland. Några av sjukdomarna regleras via Jordbruksverket och andra är sådana som SDS har bedömt nödvändiga att ta hänsyn till.

Dessa sjukdomar utgör dock inte någon fullständig uppräkning av smittor som kan innebära en risk vid import. Det föreligger alltid en risk att okända eller nya smittor förs in eftersom smittoläget kan förändras på kort tid. Smittor som redan är etablerade i Sverige, såsom tex ringorm eller juverbundna smittor, tar varken SDS eller Jordbruksverket hänsyn till vid import men dessa kan ju likväl utgöra ett problem för den enskilda besättningen.

Paratuberkulos

Paratuberkulos är en kronisk tarmsjukdom hos idisslare. Sverige är fritt från sjukdomen som är mycket vanlig i övriga världen. Inkubationstiden (tiden från smitta till att symtom på sjukdom föreligger) är lång, ofta flera år. Vilket innebär att ett tillsynes friskt djur kan vara infekterat. Vanligen smittas det unga djuret av sin moder under den nära kontakten i samband med digivningen.

Symtom: Symtomen är diarré och avmagring hos äldre djur.

Prognos och behandling: Sjukdomen är obotlig och leder till döden. Någon behandling finns inte. I Sverige omfattas sjukdomen av epizootilagstiftningen vilket innebär att bekräftat smittade djur avlivas och smittspårning i djurgruppen och kontaktbesättningar påbörjas.

Provtagning vid import: För diagnos tas träckprov. Som analysmetod används vanligen odling i 4 månader alt PCR teknik. PCR tekniken är extra känslig och risk finns för falskt positiva resultat. För att kunna ställa korrekt diagnos krävs att djuret ska ha börjat utsöndra bakterier via tarmen. Normalt sker inte detta innan djuret har blivit sjukt. Detta innebär att provtagning av unga friska djur infekterade med paratuberkulos, vanligen missas. För att öka säkerheten för att inte få in paratuberkulos vid en import bör flera äldre djur i ursprungsbesättningen testas.

Informationsfilm

Bovin Tuberkulos

Tuberkulos är en allvarlig, långsamt utvecklande kronisk infektionssjukdom som kan drabba både människor och djur och kan ge böldomvandling i många olika inre organ, mest vanligt i lungorna. Bovin Tuberkulos kan smitta till människor. Sjukdomen förekommer sporadiskt i hela Europa och är ett stort problem i England. Sverige är fritt från Bovin Tuberkulos efter en kraftfull insats för att utrota sjukdomen hos våra lantbruksdjur under mitten av 1900-talet. Vi har sedan dess varit fria bortsett från en smitta som importerades med hjortar under 80-talet och orsakade ett sanerings- och kontrollarbete hos hägnad hjort i Sverige som har varit framgångsrikt och det sista fallet som rapporterades var 1997.

För att ett land ska förklaras fritt från bovin TB krävs att 99,9 % av nötbesättningarna är fria från sjukdomen. I länder med hög djurtäthet innebär detta en risk för att många djur (0,1 % av besättningarna) fortfarande bär på smittan. Under åren 2008-2012 rapporterades fall av bovin TB till OIE
från följande friförklarade EU-länder: Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Polen.

Symtom: Varierar beroende på vilket organ som tuberkuloshärdarna omfattar. Ansträngd andning och hosta om sjukdomen omfattar luftvägarna, men annars mer ospecifika symtom som nedsatt andningstillstånd och avmagring. Vanligt är också att djuren uppvisar så milda symtom att det är först efter plötsliga dödsfall och obduktion eller vid slakt som sjukdomen påvisas.

Prognos och behandling: Sjukdomen är mycket svårbehandlad och har ibland dödlig utgång hos människa. Hos djur behandlas inte sjukdomen utan djuren avlivas.

Provtagning vid import: Diagnostiken för idisslare sker traditionellt med s.k. hudtester.

Infektiös Bovin Rhinotracheit (IBR)

Nötkreaturens herpesvirus där infekterade djur är smittförande i perioder livet ut vilket gör att sjukdomen får stor utbredning och är ekonomiskt mycket förlustbringande.

IBR förekommer över hela världen, särskilt i områden med intensiv nötproduktion. Sverige är dock friförklarat.

Symtom: Hög feber med hosta, nos- och ögonflöde men kan även orsaka aborter och reproduktionsstörningar.

Prognos och behandling: Under svenska förhållanden avlivas djur som bekräftas smittade av IBR.

Provtagning vid import: Blodprov för påvisande av antikroppar.

Salmonella

Salmonella är namnet på en grupp med bakterier som orsakar lindriga till allvarliga maginfektioner som kan leda till döden hos nedsatta människor eller små barn. Många djurslag bär på salmonella utan att själva vara sjuka och smitta till människor sker ofta direkt från djur eller via smittade livsmedel. I Sverige har vi dock en unik situation där mindre än en procent av alla livsmedelsproducerande djur bär på salmonella. Situationen är en helt annan i de flesta andra länder i världen.

Symtom: Djur är sällan sjuka men det förekommer problem med diarré, aborter och sjuka nyfödda djur.

Prognos och behandling: Salmonellainfektioner kan antibiotikabehandlas men hos livsmedelsproducerande djur sker ingen behandling utan besättningen spärras och saneras.

Provtagning vid import: Bakteriologisk odling av träck är det officiella provtagningsmetoden vid import. Det är dock lämpligt att klomplettera denna provtagning med blodprov som kan påvisa antikroppar.

Bovint Virusdiarrevirus (BVDV)

BVDV är en virusinfektion som är vanlig i nötkreatursbesättningar över hela världen och orsakar stora ekonomiska förluster i form av reproduktionsproblem och svagfödda avkommor. Sverige har nyligen efter ett omfattande saneringsarbete utrotat BVD-virus från svenska nötkreatursbesättningar.

Symtom: sjukdomen är först och främst en reproduktionssjukdom, som orsakar omlöpningar, kastningar, missbildningar och svag- och dödfödda kalvar. Men sjukdomen ger också en generellt försämrad kalvhälsa och ibland diarré och hosta. Symtomen kan ofta vara mycket diffusa och drabbade besättningar upplever kanske endast sviktande produktionssiffror som det tar långt tid innan man kan härleda till sjukdomen. Om en ko infekteras i en viss period i dräktigheten riskerar man födsel av en persistent infekterad kalv. Dessa kalvar är symtomfria men utsöndrar virus under hela sitt liv och är en betydelsefull smittkälla för sjukdomsspridning inom besättningen men också vid handel mellan besättningar.

Prognos och behandling: Åtgärder för att identifiera de kroniska smittspridarna som håller infektionen aktiv i drabbade besättningar

Provtagning vid import: Blodprov för att undersöka förekomsten av såväl antikroppar som virus.

Brucellos

Fleraolika typer av bakterien brucella orsakar kastningar och reproduktionsproblem hos flera djurarter och drabbar även människa,via direktkontakt eller livsmedelsburen smitta, och kan ge mycket allvarliga influensasymtom. Sverige är officiellt friförklarat och smitta har inte förekommit i landet på över 50 år.

Symtom: Vid nyintroduktion i en besättning ses vanligen abortstorm i sen dräktighet. Även juverinflammation, testikelinflammation förekommer.

Prognos och behandling: Diagnos av Brucellos hos livsmedelsproducerande djur leder till avlivning under svenska förhållanden.

Provtagning vid import: Blodprov för påvisande av antikroppar

Leptospiros

Det finns många typer av bakterien Leptospira. En variant, Leptospira Hardjo, orsakar framförallt problem för nötkreatur. Människor kan också smittas av Leptospiros och få allvarliga influensasymtom och njurskador. Leptospiros förekommer i hela Europa men är vanligare i länder med
varmt och fuktigt klimat. Enligt en irländsk studie från 2004 hade 79 % av de undersökta mjölkkobesättningarna antikroppar mot Leptospira. Leptospira Hardjo har aldrig påvisats hos lantbrukets djur i Sverige

Symtom: Nötkreatur som smittas uppvisar symtom i form av feber, leversvikt, njursvikt, reproduktionsstörning, kastning och dödsfall.

Prognos och behandling: Infektionen går att behandla med antibiotika

Provtagning vid import: Blodprov för påvisande av antikroppar.

Bovin genital Campylobacterios

Bovin genital campylobacterios är en könsburen bakterieinfektion som sprids vid betäckning och reproduktionsstörningar. Den förekommer i Europa bland annat rapporterade fall från England och Holland under 2011.

Symtom: Sjukdomen är mycket smittsam och ger omlöpningar och flytningar och ibland infertilitet och abort. Vissa individer blir kroniska smittspridare under en mycket lång tid. Infekterade tjurar visar inga symtom.

Prognos och behandling: Oklart under svenska förhållanden. Vaccination och antibiotikabehandling används utomlands samt övergång till betäckning via insemination för att förhindra vidare smittspridning.

Provtagning vid import: provtagning av sköljprov från penis eller vagina på könmogna tjurar eller betäckta hondjur.

Trichomoniasis

Tritrichomonas foetus är en parasit som orsakar oregelbundna brunster och tidiga aborter hos nötkreatur och förekommer världen över men har aldrig rapporterats hos nötkreatur i Sverige.

Symtom: Liknar mycket problematiken hos en besättning infekterad med campylobacterios. Dåliga dräktighetsresultat, oregelbundna brunster och livmoderinflammationer efter kalvning. Tjurarna har sällan symtom men fungerar som smittspridare i samband med betäckning.

Prognos och behandling: Oklart under svenska förhållanden. Omfattande saneringsarbete krävs i drabbade besättningar utomlands.

Provtagning vid import: Undersökning av sköljprov från penis eller vagina på könsmogna tjurar eller betäckta hondjur

Bovin Mykoplasmos

En bakterie som ej går att behandla med antibiotika och som orsakar besättningsproblem i form av mastitet hos kor och lunginflammationer
och ledinflammationer hos kalv. Uppskattas vara orsaken till en tredjedel av fallen av lunginflammation på kalv i Europa och har under senare år påvisats i ett fåtal besättningar i Sverige. Inköp av djur anges vara den vanligaste orsaken till sjukdomsutbrott i en besättning

Symtom: Mastitproblem eller höga celltal som inte ger någon bakterieväxt vid normal odling och som inte svarar på antibiotikabehandling. Kalvhälsoproblem

Prognos och behandling: Sjukdomen går inte att behandla utan drabbade besättningar måste saneras med hjälp av utslaktning och/eller strikta hygienrutiner mellan smittade och icke smittade djur.

Provtagning vid import: Odling av mjölkprover eller blodprov för detektion av antikroppar. Blodprov är inget säkert sätt att diagnosticera smittade djur på individnivå men kan fungera som en screening av flera importdjur.

Methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Antibiotikaresistens klassassom ett av nutidens största hot mot humanhälsan. MRSA är en typ av hudbakterier som kan förekomma som normalflora på huden hos både människor och djur utan att orsaka sjukdom för individen men ändå utgöra ett hot vid sårinfektioner eller allvarligare infektioner speciellt hos nedsatt individer. MRSA förekommer mycket sparsamt hos nötkreatur i Sverige men läget är ett helt annat i många andra länder i Europa.

Symtom: MRSA orsakar vanligtvis ingen sjukdom hos lantbrukets djur

Prognos och behandling: Infektioner med MRSA hos människor är allvarligt eftersom den inte går att behandla med flertalet antibiotika.